Studievägledning och skolstart

Hej!
 
Jag måste säga att känslan av ett nystädat hem är underbart, så just nu passar jag på och njuter med fönster och dörr öppen och släpper in ny frisk luft. Det har varit en okej dag hittils. Till kvällningen så blir det mycket bättre, för då ska jag iväg till Gävle, vilket jag verkligen ser fram emot. 
 
Idag har jag varit inne i stan och uträttat lite ärenden, det vill säga varit på skolan och hört efter lite info om hur det ser ut med skolböckerna eftersom betygssystemet ska vara helt och hållet ändrat. Tycker det verkar lite futtigt att de som man kan vända sig till inte ens vet hur det kommer att se ut. Nog för att de är studievägledare, men någon form av kommunikation borde det väl finnas mellan lärare/planering/syo osv. Än futtigare skulle ju vara om man inte kan använda en mattebok som är 2 år gammal på grund av detta. Jag har aldrig riktigt fattat deras system. Man ska söka sig in på skolan, vänta på besked, strula med CSN de som behöver, infinna sig på uppropningsdagen, träffa sin lärare och klass, och därefter får man veta hur det ser ut med böcker. Samtidigt som man blir utskickad ur kursen om man skulle missa/vara sjuk 2 lektioner irad. Det är rätt fascinerande. Men jag ser fram emot att gå i skolan endå. Det ska bli kul, och nyttigt. Framförallt bra eftersom att det ska bli väldigt svårt att få ut slutbetyg efter 2015. Jag får den där skolkänslan som, iallafall jag, alltid får när sommarlovet tar slut och hösten smyger sig på. Jag har alltid längtat till att börja i skolan, varenda år faktiskt. Sen att det är pest och pina dag 2 i skolan är väl en annan femma. Men just det där med att börja, det är något speciellt. 
Jag  har ännu inte fått något besked om jag kommit in. "Min" syo sa att jag var ute i god tid och att jag var grön och välkommen. Himla bra. Jag vet att jag kommer att läsa så jag har behörighet till de flesta högskolorna, och framförallt sjuksköterska som jag är sugen på att plugga till. Det blir vad man gör det till. Jag har säkert ändrat mig femton gånger innan det är dags att söka högskola. Men vad gör det om hundra år?
 
Må gott
/Hanna
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Hanna Olsson - Det är nu som livet är mitt

Hej och välkommen till min blogg! Jag heter Hanna Olsson, 20 år och bosatt söder om Hudiksvall. I den här bloggen kan du läsa om allt ifrån min vardag, jobb, skolgång, vänner, fritid, shopping, inredning och så vidare. Jag brinner för att skriva och tycker om att dela med mig av mina känslor, tankar och mina egna ord. Välkommen för att stanna! Må gott /Hanna

RSS 2.0