Jaha, då sitter man nere i Gnarp på sista semesterdagen. Ingen gillar väl sin sista semesterdag? Men det ska endå bli skönt att komma tillbaka i rutinerna igen, och träffa arbetskamraterna. Har även en känsla av att blommorna hemma i lägenheten börjar skrika efter mig så jag måste verkligen åka och rädda dom små liven. Imorgon står det 10.00-14.00 på schemat, vilket jag tycker ska bli väldigt skönt för jag tycker mer om de tidiga passen så man får komma igång på morgonen. Har tjuvkikat vilka jag ska jobba med och det ser finfint ut, hoppas på en trevlig dag imorgon. Jag ska även åka hem till min vän Sofia som har flyttat in till Sundsvall nu eftersom hon ska börja gymnasiet nu om några dagar? Jag har ingen aning om när det börjar, vad konstigt det känns att inte börja själv. Fast å andra sidan ska jag ju faktiskt dit och fixa lite som är kvar att göra. Ett prov i historia också måste jag fixa klart projektarbetet mitt, sedan är slutbetyget mitt, förhoppningsvis. Får se om det krävs lite mer praktik också, vilket då blir på Beijer hoppas jag. Det återstår att se, jag tar en dag i taget.

Det är väl dags att ta itu med att skriva ner allt jag gjort nu på semestern kanske, jag har varit usel på att ägna tid åt bloggen, vilket både är bra och dåligt. Bra att vara utan datorn, dåligt för att den tappar formen lite tycker jag. Snart så är jag igång fullt igen, med start imorgon!

Jag har umgåtts en hel del med min vän Sara. Det var verkligen längesedan vi umgicks som vi gjort nu de här senaste dagarna trots att vi kännt varandra i flera år. Tänka sig hur det kan bli, men nu är "vi igång igen" hoppas jag. Så gårdagen spenderades hemma hos henne och hennes pojkvän Linus, tillsammans med Linda. Jag och två gravida vänner, gissa om jag kände mig lite som en....outsider? Haha, men det var trevligt. Vänta ni bara tills det är jag som sitter där med glaset på magen och gruvar mig inför förlossningen, då ni ;) Men först ska jag, förhoppningsvis, ut och se världen och vad livet har att bjuda på. Jag måste kanske ta tag i allvaret jag med verkar det som innan jag blir den enda och ensammaste i världen, iallafall i Gnarp. Den som söker den finner, men den som inte söker då? Ja, vi får väl se som sagt vad livet har att bjuda på :)

Nu måste jag återgå till packningen, och sedan ska jag äta våfflor med pappsen innan jag ska sätta mig på tåget och glida hemåt storstan igen.